10 it-trender som formar framtiden

Sedan 1980-talet har det funnits många visioner för vad som skulle vara möjligt med mer avancerad digital intelligens, så kallad AI (Artificiell Intelligens). Det har handlat om allt från adaptiva system som förbättrar sig själva utifrån användares behov till system som tar egna initiativ utgående från smarta analyser av användares beteenden och behov. Bättre tolkningar av man-maskinkommunikation ingår också, så att kommunikationen blir mer mänsklig med till exempel lägre krav på exakthet.

Många av visionerna har fallit på grund av att tekniken inte haft tillräcklig kapacitet. Nu har den det. Vi är på väg in i en era där digitaltekniken levererar funktionalitet som inte alltid behöver förutses av systemutvecklare. Ultimativt kan vi få intelligenta system att leverera den funktionalitet vi önskar genom att verbalt beskriva den, utan att en enda extra kodrad behöver skrivas av en mänsklig utvecklare.

Det är ett scenario med många möjligheter, men också en utveckling som ibland ses som ett potentiellt hot mot mänskligheten.

Närmast kommer vi att få se AI göra tjänster och användargränssnitt väsentligt smartare och mer intuitiva. I snabb takt förändras sedan hur nya tjänster och system tas fram. Den ökade tillämpningen av AI lyfter så gott som all informationsteknik till en ny nivå.

Nära tre exabyte data skapas varje dygn på vår planet. En allt större andel är ostrukturerad data. Det är rådata från källor som rådata sociala medier, sensorer och transaktioner. Denna extrema datamängd i kombination den teknik och de verktyg som krävs för att hantera den har samlats under begreppet "Big Data".

Dolt i datamängderna finns mönster för beteenden och beroenden. Faktorer som till exempel väderlek, veckodag, årstid, pågående evenemang, antal dagar från löneutbetalning och exponering i massmedier kan starkt påverka försäljningen av till exempel kaffe latte och kanelbullar på ett centralt beläget kafé.

De aktörer som kan analysera och tolka stora mängder data kan därför hitta nya affärer eller utnyttja resurser mer effektivt. Konsekvensen är en trend för utveckling av ny kompetens och smartare verktyg inom dataanalys. Dataanytiker är en ny roll och karriär. AI-teknik används för att ge analytikerna kraftfullare verktyg.

En våg i trenden är anammandet av adaptiva system, det vill säga självlärande lösningar. IBM har testat tekniken genom att bygga en dator med ett adaptivt program som kan tävla i Jeopardy. Systemet, som fick namnet Watson, matades med över 50.000 Jeopardy-frågor och de rätta svaren – och fick sedan själv lära sig hur det fungerar att tävla.

Det fungerade. Efter en knackig början sopade Watson mattan med amerikanska Jeopardy-mästare. Watson är bara början på en utvecklingsvåg. Bank och finansbolaget Citigroup har köpt systemet för tillämpa tekniken i finansiell rådgivning.

Nästa steg är sannolikt att lägga till algoritmer baserade på spelteori. Ett kommande område är social analys, där det med hjälp av AI-teknik går att förutse till exempel mottagligheten för reklambudskap eller utgången av demokratiska val. Tillämpningsområdet kallas internationellt "Predictive Analytics".

Skiftet till Cloud Computing, eller moln på svenska, fortsätter i oförminskad takt. Hybridmoln knyter samman externa molnoperatörer med interna molnlösningar. I semisourcing möts uppdragsgivare och uppdragstagare i moln för utveckling, drift och support.

Molntjänster och molnoperatörer är nu en så självklar del av den digitala infrastrukturen att tillämpningen inte längre är att betrakta som en trend.

Molntjänster har blivit något helt naturligt även för privatpersoner. Att använda Dropbox, Evernote, Gmail och Drive, Office 365, Icloud och så vidare är vardag för många.

Nästa steg är en total övergång till molnet som referenspunkt för den digitala tillvaron. Gartner menar att PC är på gång att bli en förkortning för "Personal Cloud".

Det innebär att vi har allt lagrat i moln. Olika it-prylar blir olika sätt att komma åt det vi har i molnen i olika sammanhang.

Våra it-prylars identitet är i upplösning. Vi har hittills levt i en värld där en dator är en dator, en laptop en laptop, en mobil en mobil, en läsplatta en läsplatta och så vidare.

Varje it-pryl har liksom levt sitt eget liv, med sitt unika användningsområde. De separata livscyklerna har i sin tur inneburit olika plattformar, operativsystem, användargränssnitt och applikationer.

Fram till nu. Utvecklingen av molntjänster har förändrad den digitala referenspunkten och idag gör i stort samma saker på våra olika datorer. Det enda som skiljer dem är storlek, skärmstorlek och prestanda.

Naturligtvis finns det fortfarande skillnader i bruket. Ingen kör Photoshop, CAD-system eller bokföring på en liten mobil dator. Men det har gått så långt att dessa tillämpningar börjar bli särfall sett till hela bruket av digitala tjänster. Till och med affärssystem vidareutvecklas numera för att bli oberoende av skärmstorlekar.

Genombrottet för smarta mobiler har varit drivande. Nu kommer nästa steg med skärmar överallt. Det är inte bara olika prylar med olika stora skärmar – det kommer att finnas skärmar på alla ytor, väggar eller bord, där det finns ett värde i att ha en skärm.

Utvecklingen har drivit fram ny teknik och ett nytt synsätt för design av access och gränssnitt. Konkret handlar det om att apparna är på väg att ersättas av webbplatser som är oberoende av skärmstorlekar, så kallad responsiv design.

Innehållet visas utifrån förutsättningarna på den skärm varifrån begäran om att se det kommer. HTML5 är en teknik som gör detta möjligt på ett smidigt sätt.

Relaterade trender som drivit på denna utveckling är "consumization" och BYOD (Bring Your Own Device). Fram till och med 1990-talet skapades it-produkter i första hand för företagsmarknaden. Därefter anammades den av privatpersoner för att användas i till exempel hem (till exempel PC, internet och trådlösa nätverk).

På 2000-talet blev det tvärtom. Nya it-produkter skapades för den stora konsumentmarknaden, som sedan tog tekniken med sig in på företagen (smarta mobiler, plattor och sociala medier).

Med skärmar överallt smälter våra digitala världar samman, den privata och den professionella.

Mobilerna är inte längre mobiler, de är uppkopplad datorkraft på fickan. Framför oss har vi en utveckling där mobilerna förändrar skepnad. De kan vara små och enkla att ha med sig, samtidigt som de på en myriad kommer att kunna vikas upp, dras ut, rullas upp och så vidare – för att erbjuda större skärmytor.

Framtiden är ett stort utbud av medelstora skärmar. På alla prylar, apparater och ytor där det är relevant att ha en skärm.

Nästa stora lyft för internet är uppkopplingen av alla apparater – en utvecklings som går under namnet "Internet of Things". Det är en våg av ny teknik och nya tillämpningar som spänner hela vägen från tung industri till hushåll.

Enligt en prognos från Ericsson kommer 50 miljarder apparater uppkopplade 2020. Inom bara cirka tre år lär det inte säljas en apparat som inte har ett gränssnitt mot nätet, med kompletterande tjänster. Även vardagliga ting som kläder och heminredningsdetaljer blir nåbara via nätet.

Det är också en utveckling som spränger gränsen mellan professionella utvecklare och privatpersoner. Gör-det-själv tar klivet in i den digitala världen på allvar.

Som en del av trenden "consumization" kommer uppkopplade apparater i hemmen att växa till en miljardmarknad. I framtiden många av våra prylar och apparater hemma sammankopplade och samverkande. Trenden har fått namnet "Tech Domestics".

Tänk dig att du ligger och sover på morgonen. Din elektroniska kalender vet att du har ett möte inbokat kl 9:00 på en adress i city.

"Systemet" som omger dig vet också att det är dåligt väder och att det pågår vägarbeten på vägen in till stan. Väckarklockan backar därför en halvtimme. Bilvärmaren och kaffekokaren likaså.

Under natten har diskmaskinen, tvättmaskinen och torktumlaren delat upp sina körningar baserat på aktuellt elpris. Ventilationen regleras återkopplat till koldioxidnivån i sovrummen.

De nya möjligheterna öppnar för en ny folkrörelse av hemmapulare som bygger och kopplar upp sensorer och reglerteknik.

Cosm.com är en plattform där alla som önskar kan koppla upp sina sensorer och liknande och dela med sig till alla. Under kärnkraftshaveriet i Fukushima kopplade tusentals japaner upp geigermätare till Cosm (som då hette Pachube) varpå en karta över radioaktiviteten kunde visas i realtid.

Vi är på väg mot en värld av smarta system i våra hem som får alla våra apparater och prylar att fungera som helhet.

Efter individanpassade tjänster och appar kommer en ny generattjänster som anpassar sig efter sammanhang och roller – vilka vi är och var vi befinner oss. En individ kan ha flera olika roller, privat eller i sitt arbete. Privat kan det till exempel vara förälder, familjemedlem, kompis eller konsument. I arbetet kan det vara chef, områdesansvarig, budgetansvarig eller kontaktperson för samarbetspartners.

Som individ kan vi också befinna oss i olika situationer, inom våra roller. Tjänster som till exempel sök, realtidskommunikation, positionering, erbjudanden, nyheter med mera anpassas efter sammanhangen.

Tänk dig att du är i rollen privat konsument och går in i en mataffär. Här får du erbjudanden i den smarta mobilen baserat på preferenser och tidigare konsumtion. Om du sedan växlar över till din professionella roll kommer helt andra erbjudanden upp baserat på matkedjans avtal med din arbetsgivare, med kanske helt andra priser.

Utanför mataffären kanske du växlar över till din roll som förälder och får upp alla offentliga e-tjänster kring dina barns skola och fritidaktiviteter.

Utvecklingen innebär en tjänsteorientering på en helt ny nivå med många nya affärsmöjligheter.

Vi förflyttar oss tre år framåt i tiden. Du står i kassan i en butik eller är inne på en webbshop och ska handla. Som så ofta annars har du tre val: vill du bli delägare, distributör eller bara köpa?

Det kan vara en helt naturligt situation om bara två-tre år. Fenomenet crowdfunding är redan etablerat, med amerikanska Kickstarter som ledare. I Sverige har vi bland andra Funded By Me.

Trendspaningsbolaget Trendwatching kallar fenomenet för "Custowners".  Att relaterat begrepp på väg in är "Presumers", där konsumenter aktivt bidrar till marknadsföringen genom att få vara med i mer eller mindre exklusiva förlanseringar.

Blocket omsätter över 200 miljarder kronor, motsvarande över 6 procent av Sveriges BNP. Konsumenter har lärt sig att bli affärsmän. Internet har sänkt tröskeln för att våga börja göra affärer.

Trenden innebär en förändrad relation till kunder, vilken också kan komma att förändra produktutveckling, marknadsföring och distribution. Det är ännu en drivkraft som förlyttar markandskommunikationen in i olika former av sociala medier.

För it-branschen innebär det sannolikt en ännu tätare integration med affärs- och markandsutveckling, med elektroniska tjänster.

Digitaliseringen och internet har drivit fram en omvälvande transformation av branscherna inom kultur och massmedia. Tidigare inträdesbarriärer i form av höga produktionskostnader och koncessioner är på väg att försvinna.

Den senaste förändringen är hur konsumenternas tagit till sig de smarta mobilerna. Ett snabbt överslag i en tunnelbanevagn vid halvniotiden på morgonen visar nu en jämn fördelning mellan läsare av pappertidningar och mobiler.

Och mobilerna blir ständigt bättre – mer datorkraft, snabbare uppkopplingar och större skärmar. Snart kan de vikas upp eller vecklas ut och få större skärmar, samtidigt som de är små i fickan.

Trenden får långtgående konsekvenser. Vartefter fler vänjer sig vid att konsumera information i mobiler, eroderar förlegade affärsmodeller.

Det blir i många fall inte längre ekonomiskt försvarabart att producera papperstidningar. När både läsare och annonsörer överger, försvinner intäktsflödena.

Formaten löses upp. Behövs begreppet tidning? Ett exempel är Aftonbladet på nätet, som bara är ett antal nyheter på rad med det mest intressanta överst. Aftonbladet är det sammanhållande varumärket.

När tröskeln för att kliva in och producera sänks kan små aktörer snabbt ta marknadsandelar. En ung bloggande modetjej kan få fler läsare än en etablerad modetidning med en stor redaktion. Läsarna avgör.

En annan form är crowdpublishing, där många bidrar till att skapa ett innehåll, till exempel en roman. Idag kan vem som helst publicera en bok på etablerade elektroniska marknadsplatser, som till exempel Amazons Kindle. En avigsida av möjligheter är robotböcker, där AI-program skapar böcker utifrån information på nätet.

Närmast kommer förändringen att bli tydlig i tv-branschen. Kanaler och tablåer är i upplösningar och på gång ersättas av spellistor. I olika former av tjänster kan vi se program styckevis, när vi själva vill.

En variant är svenska Magine, som behåller kanaler och tablåer som förpackning, men låter tittaren fritt röra sig i tiden bakåt.

Film och musik är på väg från styckevis försäljning till paketeringar i olika prenumerationsmodeller.

Och som grädde på moset förstärks den digitaliserade konsumtionen av kultur och massmedia av sociala medier där konsumenterna i olika grad kan delta och interagera.

Vi kommer att få se en kaotisk fas på mediemarknaden med många nya initiativ, med allt från totalt omvälvande idéer till evolutionära lösningar.

Hösten 2012 blir genombrottet för mobila betalningar, det vill säga våra smarta mobiler blir våra plånböcker och vi viftar i luften, håller fram en QR-kod eller läser av en kod för att betala.

Mobila betalningar öppnar för digitaliserade betalströmmar också ute på stan, vilket i sin tur öppnar för en våg av virtuella valutor.

Redan idag finns en stor flora virtuella valutor, som till exempel Facebook credits, farmcash (Farmville), gold (World of Warcraft), mintchip (Royal Canadian Mint) och Bitcoin.

Flygbolags och hotellkedjors poängsystem är ett annat exempel, en slags valuta med en begränsad användning.

På väg in är en våg av olika slag av rabattkuponger, som också kan vara bärare av virtuella valutor.

Virtuella valutor kan också ingå som en del av nya affärsmodeller. Exempelvis finns en plattform för systemutveckling (Late Labs) där utvecklingsuppdrag läggs upp, där de utvecklare som löser uppgifterna samlar poäng – som sedan kan omsättas i delägarskap i idéerna där uppgifterna ingår.

I förlängningen av trenden kan vi komma att få se ett stort antal nya valutor när kopplade till digitala tjänster. Troligen får vi också se virtuella betalväxlar, där olika virtuella valutor kan växlas mot varandra eller mot traditionellt etablerade. Du kan till exempel behöva växla gold (World of Warcraft) till Facebook credits, Bitcoin eller euro.

Agila metoder och verktyg har spridit sig som en löpeld genom världen för systemutveckling. Nu är löpelden på väg ut i affärsvärlden.

Kan verktyg och modeller om Scrum, time boxing, XP… användas i affärsutveckling? Ja, många tror det.

Med agila synsätt ställs mycket på ända. Projekt som arbetsform är i upplösning, för att ersättas av team som skapar affärsvärden kontinuerligt. Det är inte helt olikt villkoren för en affärs- eller verksamhetsledning.

Modeller och verktyg som Lean och Kanban, som har sitt ursprung i tillverkande industri, har med framgång börjat tillämpas inom utveckling och produktion av tjänster.

Ledordet för trenden är flexibilitet. Hög förändringtakt i omvärlden har gjort förmågan att vara flexibel till en av de viktigaste konkurrensförmågorna.

Även affärsmodeller behöver kunna förändras allt snabbare. Med digitaliseringen har till exempel gratismodeller vuxit fram och fått fäste. Många branscher tvingas se över sina affärsmodeller, förädlingskedjor och sitt värdeskapande från grunden.

Som stöd för att tänka nytt har också nya verktyg för att arbeta med affärsmodeller, som till exempel ramverken utvecklade av Alexander Osterwalders och Linus Malmberg/Björn-Erik Willoch.

Vi är med sannolikt på väg mot ett skifte för hur många verksamheter organiseras och bedrivs.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>