Lösningsarkitektens roll 2010-2011

När man följer de områden som lösningsarkitekten förväntas vara verksam inom, syns trender under 2010 som kan växa sig starkare eller avta under 2011.

Många företag försöker gifta ihop verksamhetsarkitekter och lösningsarkitekter. Dels kommer lösningsarkitekterna närmare företagets kärnverksamhet genom att bättre förstå verksamhetens behov och dels förstår verksamhetsarkitekterna lättare lösningsarkitektens verktygslåda. Detta skulle också kunna vara ett tecken på att man försöker rationalisera bort en befattning.

Lösningsarkitekter försöker komma bort från ”objektorientering” och fokusera på funktionella lösningar (såsom till exempel Aspect Oriented Programming) istället. Man vill återföra arkitektur till Agile-rörelsen och framhäver Domain (eller Model) Driven Design tillsammans med Functional Architecture Modelling.

Man söker skilja på dynamisk och statisk arkitektur, där den dynamiska arkitekturen är vad som kan upplevas som stöd för korta iterationer och ständiga förbättringar. Specifikt har man även upptäckt små brister i MVC (Model-View-Controler) pattern ), och ersätter det med DCI Architecture (Data-Context-Interaction).

Lösningsarkitekter försöker också analysera mer noggrant hur man kan ”reverse-arkitektera” dåliga objektorienteringar.

I arbetsplatsannonser verkar det bli vanligt (eller vanligare?!) att man förutsätter att:

• lösningsarkitekter också håller utbildningar.
• lösningsarkitekter är seniora utvecklare.
• ska göra arkitektur för portaler, snarare än att använda SOA.

Arbetet fortskrider med fastställandet av ISO 42010, som bygger på IEEE 1471 (Definitieras: “a recommended practice for the creation, analysis and maintenance of software-intensive system architectures. It defines a conceptual framework for architectural description. It includes the rationale, terminology, examples and relationships to other standards.” ).

Denna standard sattes i ISOs “committee stage” i februari i år.

Lösningsarkitekter försöker fortfarande hitta bättre alternativ till UML för att kommunicera arkitekturen mellan arkitekter och icke-arkitekter. Man arbetar också med att skapa värdemodeller för arkitekturella beslut, så att man även kan förstå varför man exempelvis skriver ett krav på ett visst sätt. Om parametrar i beslutsmodellen ändrar värde kan det alltså leda till en kravförändring utifrån ett arkitekturellt perspektiv.

Många av de ovanstående punkter har ett övergripande syfte: Att skapa en kontrollerad arkitektur för mycket stora och komplexa system, och som inte längre byggs från grunden utan från byggstenar, som är både open-source, kommersiella och proprietary.

Man konstaterar också att Cloud Computing, om det fungerar på avsett sätt, verkligen har effekt på arkitekurarbetet i dag, eftersom det underlättar att skala upp en arkitektur utan att hamna i begränsningar i maskinparken.

Likaså inser man att Multi-core-arkitekturer också kommer att behöva bättre verktyg för att fånga alla dimensioner i dessa arkitekturer.

Om jag slutligen tittar i min egen kristallkula så kommer lösningsarkitekter syfta till att arbeta mot en så pass flexibel arkitektur att kapitalförstöringen som uppstår på grund av teknikutveckling kan minimeras.

Lösningsarkitekten ingår i strukturen av arkitektroller som definierats av den svenska sektionen av IASA (International Aaaociation of Software Architects). IASA skriver bland annat att "lösningsarkitekten har fokus på att se till att återanvändning av funktionalitet sker samt att säkerställa att de företagsövergripande arkitekturprinciperna och riktlinjer kring standarder och integration följs i den tekniska arkitekturen". I Dataföreningens struktur ingår lösningsarkitektens arbete och ansvar i den certifierade rollen IT-arkitekt (Red anm).

Mattias Vannergård är styrelsemedlem i Sveriges IT-arkitekter - IASA. Mattias arbetar som mjukvaruarkitekt på Sjöland & Thyselius och har över 15 års erfarenhet av arkitektur av komplexa inbyggda realtidssystem. Sjöland & Thyselius är ett tjänsteföretag som sedan 21 år arbetar med Systems Engineering och Software Engineering inom framför allt försvars- och säkerhetssektorn.

Ser du någon kommentar som du tycker är kränkande eller olaglig? Då kan du anmäla den här >>